Vi har under dagen fått många frågar och kontaktförfrågningar i samband med de artiklar som publicerats på nätet och har därför valt att sammanställa de vanligaste frågorna vi fått, och ge svar på dem alla.

EDIT kl. 21:05:

Kommunikation är en svår konst. Vi strävar till att svara på alla frågor, och alla frågor i den här artikeln har kommit till oss per mejl. I en tidigare version av artikeln svarade vi också på några banala frågor som vi fått, som t.ex. ”vet ni hur man googlar?”. Vi lät frågorna stå i den form som de ställdes till oss, men kombinerade några frågor som kommit flera gånger. I efterskott var det ovist, och det upplevdes av några som arrogant. Det var inte vår avsikt. Från den här versionen har vi försökt radera alla överlopps eller onödiga ord.

Som styrelseordförande tar jag den här kommunikationsblundern på mig. Vi skall försöka kommunicera skickligare i framtiden.

Christoffer Perret


1. I vilket läge är investeringsprocessen nu?

Vi förhandlar med flera investerare. Förhandlingarna är långt komna, men inte i mål.
I förhandlingar som dessa gäller en gammal sanning:
”Ingenting är överenskommet, förrän allt är överenskommet.”
Därför kan vi inte ännu informera om förhandlingarnas slutresultat – det är inte klart.

2. Gör ni bakgrundskontroller på investerar-kandidaterna?

Varje investerarkandidats bakgrund gås igenom. Vi framskrider inte till förhandling, eller i förhandlingarna, om vi stöter på oegentligheter. Till oegentligheter räknar vi här: 1) olagligheter, 2) brott mot FIFAs, UEFAs eller nationella fotbollsförbunds regler (rejäla regelbrott), 3) matchfixing-ärenden, 4) doping-ärenden, 5) penningtvätt-ärenden m.m.

Som bevis på oegentligheter räknar vi inte däremot någons åsikt om att de inte gillar att någon sköter sina affärer på ett visst sätt.
Om vi stöter på ett påstående som vi inte ännu har mött, så försöker vi naturligtvis reda ut sanningshalten i påståendet.

I alla bakgrundkontroller måste man förstås ändå alltid komma ihåg, att enbart ett klart bevis på brottsligheter ger ett entydigt resultat. Om resultatet är ”vi hittade ingenting”, betyder det inte, att det inte funnits någonting att hitta. På ett generellt plan. Därför gör vi alltid bakgrundskontroller via flera oberoende källor.

3. Får eventuella nya ägare göra vad de vill?

Ja och nej. Vi söker en större investering. Ingen sätter in stora pengar i en verksamhet som de inte kan justera eller korrigera vid behov. Så ja, men:
Å andra sidan inte, för 1) aktiebolagslagen ställer krav på en kvalificerad majoritet för vissa större beslut, och 2) vi gör ett aktieägaravtal, som definierar vilka frågor som kräver enhälliga beslut mellan de nya investerarna och HIFK Soccer rf.

Bestämmelsen om kvalificerad majoritet (2/3) gäller bl.a. ändrande av bolagsordning, ändrande av bolagsstruktur, nya aktie-emissioner utan vederlag, osv.
HIFK Soccer rf kommer att hålla minst 35% av aktierna (vilket är mer än 1/3). Det betyder att HIFK Soccer rf kan blockera stora förändringar som kräver kvalificerad majoritet. Dessutom måste bolaget följa samarbetsavtalet mellan HIFK Fotboll Ab och HIFK Soccer rf, och brandet kontrolleras av ”moder-IFK”.

I aktieägaravtalet finns det bindande bestämmelser om hur de större ägarna fungerar tillsammans i skötandet av bolagets affärer; vem får styrelseplatser och hur, hur bestäms budgeten, hur görs beslut i dividend-ärenden, vad händer om någon vill sälja, vem får besluta om vad och hur, osv.

Just dessa förhandlingar är de som långt definierar hur det blivande samarbetet ser ut, och åt vilket håll skeppet vänder. Därför tar de tid.
Alla nya ägare, och HIFK Soccer rf, måste godkänna villkoren, annars blir det inget avtal.

Det bästa slutresultatet får vi naturligtvis om både nya och gamla ägare, och bolaget, mår bra, och om avtalen fås i sådan form att alla vinner på att bolaget har framgång på plan och ekonomiskt.

4. Finns det flera nya ägare?

Så ser det ut just nu. Vid förhandlingsbordet sitter både finländska och utländska investerare.

5. Varför utlänningar? Varför inte finlandssvenska/helsingforsiska/IFK-pengar?

Vi har under flera års tid försökt vara öppna med att vi söker nya ägare.
Senaste sommar öppnade vi upp för möjligheten att köpa upp aktiemajoriteten i bolaget genom en större investering.

Vi har diskuterat med finlandssvenskar, IFK:are, stadibor, och andra finländare. Vi har efterlyst investerare i pressen, i sociala medier, och genom direkt kontakt. Vi har också varit i kontakt med bankirföretag, och frågat våra kompisar.
Det har funnits intresse, men som affärsverksamhet ses finländsk fotboll som alltför riskfylld. Vårt primära alternativ har varit att hitta c. 15–20 finländska investerare som tillsammans skulle bära det här. Hittills har det inte lyckats.

Från utlandet har det däremot funnits stort intresse. Fotbollen blir allt mer internationell, och samarbetet ökar. Flera klubbar har ett bestående samarbete eller gemensamma ägare. Utländska investerare ser Finland som ett litet fotbollsland, men som ett avtalsbaserat och tryggt land. Det är också betydligt lättare att komma in i euro-matcher än från de andra nordiska länderna.
Utländska investerare för ofta också med sig mycket fotbollsaffärsverksamhetskunnande.

Naturligtvis väcker en bekant, för klubben känd investerare, som själv känner klubben, mindre rädslor. Det okända är alltid främmande, och förtroende byggs med tiden. Vi har ändå fördomsfritt valt att syna alla investeringsbud (med begränsningarna i punkt 2) oberoende av varifrån investerarna kommer.

6. Vad tänker HIFK Fotboll Ab göra med pengarna?

Vi vill stärka bolagets ryggrad beträffande försäljning och marknadsföring.
De utländska investerarna vill alla också förstärka sportsidan, så att HIFK skulle ha bättre framgång, och försäljning & marknadsföring skulle underlättas.

Vi kommer att anställa personal till kontoret. Vi kommer att satsa på marknadsföring.
Vi kommer att stärka sportsidan. HIFK hör i det långa loppet hemma på högsta serienivån, och i övre ändan.

7. Blir det en ”spelar-rulett” i HIFK?

Den internationella fotbollsbusinessen baserar sig på spelarköp och prispengar. I Finland gör de(n) lönsamma klubben/klubbarna sitt resultat väldigt långt på spelarförsäljning och ”euro-prispengar”.

År 2018 hade HIFK Fotboll Ab c. 50 avtalsspelare i Ettan. En del av dem spelade enbart i representationslaget, en del ibland i reservlaget, en del enbart i reservlaget, och en del var utlånade till andra klubbar. Under de senaste 5 åren har HIFK tagit emot spelare på lån, skickat ut lånade spelare, och också sålt någon enstaka spelare. Om det här klassas som ”spelar-rulett”, så ja, då kommer den att fortsätta.
Och ”spelar-ruletten” kanske t.o.m. ”accelerar” (som en fråga formulerade), eftersom den internationella spelarmarknaden är betydligt större än den finländska marknaden.

8. Varför håller ni inte självständigheten och beslutsfattandet i egna händer?

Den här frågan fortsätter ofta: ”vi kan fast spela i nedre divarin bara IFK är IFK”.

Naturligtvis skulle det vara intressant, om någon donerade allt kapital vi behöver nu och långt in i framtiden, men inte vill ha något att säga till om.

För om kapital inte finns tillgängligt, så är faktiskt ”nedre divarin” alternativet. Att spela i Veikkausliiga är inte gratis, och kräver ett visst kapital – antingen en mecenat som täcker alla förluster, en färdig organisation som genererar tillräckliga inkomster, eller något annat. I tillväxtskedet behövs alltid kapital. Vi kom nästan upp på behövlig nivå år 2017, men relegeringen ner till division ett orsakade stora ekonomiska förluster.

Styrelsen har bedömt saken så, att HIFK hör hemma på de högre serienivåerna, och inte i de nedre divisionerna. I nedre divisioner har vi också lag från IFK på amatörnivå. Men HIFK är unikt som allmän förening, att vi har lag på högsta serienivå i nästan alla grenar där HIFK tävlar.

Smekmånaden är förbi. HIFK måste utvecklas och växa.

9. När är det här i mål?

Sedan då allt är överenskommet, och vi har sett vilka som ännu vill investera, och alla namn är på pappren.

Sedan informerar vi.