HIFK/Red spelade under den gångna säsongen i den andra gruppen i damernas Fyra, som detta år spelades i form av en enkel 11 matcher lång serie. Slutligen var det endast två poäng som skilde laget åt från förstaplatsen. Här får vi nu ta en lite noggrannare titt på slutet av säsongen genom denna text, som är skriven på finska av lagets målvakt Kaisa Mourujärvi.

Då hälften av serien hade spelats i augusti var kampen om topplaceringarna i Fyran tuff. HIFK/Red var med i denna kamp hela säsongen igenom. Laget klarade sina sex första matcher utan förluster, då det hade blivit fem vinster och en oavgjord, som även innehöll säsongens enda insläppta mål dittills. I september blev det dock ett bakslag, som gjorde att laget fick inse att säsongen inte enbart skulle vara en dans på rosor, då man mötte den kommande gruppvinnaren FC Viikingit/2.

4.9. FC Viikingit/2 – HIFK/Red 2-0, Degerö gräsplan

Den inställda matchen från veckan innan ersattes med en träningsmatch mot damernas representationslag, så att matchformen skulle förbli bra trots pausen. Alla hittade till ett regnigt Degerö, där en hal gräsplan väntade i en snabbt skymmande kväll. Snabbt var även motståndarlaget Viikingit, som redan i början av matchen gjorde sitt första mål för kvällen. Fyrans skyttedrottning Saida Saarinen lyckades spela sig igenom Reds försvar och chippade in bollen över Kaisa Mourujärvi i målet. Efter det blev matchbilden jämnare då Red bättre kom in i matchen, men trots det lyckades Viikingit i alla fall göra ett mål till innan pausen.

Under matchens andra halvlek tog Red över bollkontrollen totalt med undantag för några enstaka kontringar av motståndaren, men i avsluten saknades den sista skärpan då bollarna gick antingen förbi mål eller rakt mot målvakten. I slutet av matchen var det svårt att se var bollen var, då planen inte var belyst. HIFK/Red förlorade sin enda match för säsongen och läget i tabellen blev besvärligare.

11.9. Ponnistus – HIFK/Red 0-1, Aspnäs konstgräsplan

Planen i Aspnäs gjorde spelet svårare än vad själva motståndaren gjorde. Det var klart Red som förde spelet, men anfallsspelet avbröts snabbt då bollarna för det mesta gled över planområdets gränser eller gick rakt i händerna på motståndarmålvakten. Planen var mycket smal och kort, vilket inte passade för HIFK/Red:s spelstil. Ifall man hade tagit bort ett par spelare från båda lagen, hade det antagligen blivit ett bättre flyt i spelet. Red låg under press, men till slut kunde Karin Sallmen underlätta läget genom att göra matchens enda mål under den andra halvleken. Det fanns många lägen i matchen, men till slut fick laget med sig det viktigaste, dvs. en seger, och samtidigt klarade man även av att hålla det egna målet rent.

Av olika orsaker flyttades en match från slutet av augusti samt en annan från september, vilket innebar att Red fick en paus på två veckor från matcherna. Under den koncentrerade sig laget på att träna, eftersom seriesegern fortfarande var i egna händer inför de avslutande matcherna.

1.10. HIFK/Red – HJK/United 1-1, Tali konstgräsplan

I början av oktober blev matchtakten hårdare och HIFK/Red, som hade en stark vilja att vinna gruppen, hade plötsligt tre matcher framför sig inom en dryg vecka. Först mötte man HJK/United i det mest officiella derbyt i serien, även om alla matcher egentligen är derbymatcher i och med att det endast finns lag från Helsingfors i gruppen. HJK tog bollkontrollen från början av matchen och pressade hårt mot HIFK:s mål. Ett skott träffade en av försvararna i handen, och matchdomaren bedömde att det var skäl att döma en straffspark i situationen. Kaisa i målet chansade rätt, men hann i alla fall inte rädda bollen, som gick in i målets vänstra nedre hörn.

Efter straffmålet skapade HJK ännu några anfall vid Reds mål, men efter det tog rödtröjorna kontroll över matchen. Sofia Huhtala stod för en fin offensiv och utjämnade ännu innan pausen. HIFK fortsatte anfalla starkt ända till slutet av matchen, men lyckades tyvärr inte med flera mål under kvällen. En poäng från matchen innebar att seriesegern skulle bli allt svårare att uppnå.

6.10. HIFK/Red – MPS/Akatemia 2-0, Tali konstgräsplan

Denna match skulle egentligen ha spelats redan i augusti, men till slut spelades den först under den första hela veckan i oktober. Det starka och ettriga anfallsspelet från torsdagens derby fortsatte och denna gång nådde det också önskat resultat. Första halvlek var ännu mållös, men under andra halvan fick Red medvind då Cara Laine och Jasmin Huaman Gutierrez gjorde varsitt snyggt mål på distansskott. Speltaktiken, som grundade sig på systematiskt anfallsspel, belönades med en vinst, som samtidigt förde in mycket spänning i kampen om avancemang inför den sista omgången.

8.10. HIFK/Red – PK-35/4 1-1, Nordsjö konstgräsplan

Två dagar efter den föregående matchen var det dags för den sista, spännande omgången. PK-35 spelade med snabba kontringar, som HIFK lyckades kontrollera under den första halvan. Red fick bollen i mål efter att Emma Mäkinen styrde in lädret vid bakre stolpen efter ett inlägg. Oturligt nog blev det flaggat för offside, vilket gjorde att det var mållöst ända fram till pausen.

Red fortsatte föra spelet på motståndarnas planhalva även efter pausen och sköt mot mål alltid då det fanns ett tillfälle för det. Priset kom efter att Laura Ojala lyckades göra kvällens öppningsmål. Ledningen blev dock inte långvarig, eftersom PK-35 kort därefter utjämnade via en snabb kontring. Red fortsatte pressa ända fram till slutet, men det blev inga fler mål i motståndarmålet.

Som helhet gick säsongen bra. En stor del av laget kom in som nya spelare inför säsongen och samtidigt fick också tränaren Anni Patronen sitt första tränaruppdrag. Varje spelare fick en plats i laget, även om alla kanske inte ännu efter coronapausen kom ihåg varandras namn, då man hade en så liten tid tillsammans bakom sig. Lagets största styrka har varit den pålitliga backlinjen, vilket siffran på endast fem insläppta mål – minst i hela serien – under säsongen bevisar. Det som till slut blev avgörande var effektiviteten i avsluten. Trots många försök och lägen blev det inte många mål, och det här var något som karaktäriserade speciellt slutet av säsongen. Säsongens enda förlust kom mot seriesegrarna, så man kan säga att Red förtjänade sin andraplats.

Nu är det dags att ta det lite lugnt ett tag innan vi börjar spela futsal. Där får vi i alla fall sedan öva på att göra mål. Vi tackar ännu alla våra fans, samt hela laget för det fina arbetet som vi gjort tillsammans i år!